Jag trodde inte Paul Walker var så stor
På biograferna rullar just nu den sjunde filmen i serien om streetraceförarna Dominic Toretto och Brian O’Conner. ”Fast & Furious 7” är en succé som även ligger på förstaplats på den svenska biotoppen.
Personligen har jag aldrig fastnat för serien som hade sin premiär med filmen ”The Fast and The Furious” från 2001. Mycket på grund av filmernas tunna handling och Vin Diesels stela och enformiga skådespel. Samtidigt tycker jag filmerna blivit mer underhållande, framför allt i den femte och sjätte filmen när Dwayne ”The Rock” Johnson gjorde sitt intåg och gav filmen mer actionbetonad touch.
Annons ▾
Fast ifrån den fjärde filmen och framåt har man även gått ifrån sitt huvudsakliga tema som var streetrace och kulturen runt om den. Nu är det renodlade actionfilmer med lite snygga bilar i. Men samtidigt var ”The Fast and The Furious: Tokyo Drift” och ”Fast & Furious” så pass dåliga filmer så en förändring var oundvikligt. Det går inte göra film som enbart handlar om bilrace, något som ”Need for Speed” från förra året bevisade.
Frågan är nu om serien kommit till sitt slut då skådespelaren Paul Walker omkom i en bilolycka i november 2013. Walker kommer självklart lämna ett stort tomrum efter sig då hans karaktär Brian O’Conner har haft stor betydelse för filmens handling.
Det jag aldrig förstod var hans storhet, framför allt är i Sverige. Så sent som igår såg jag ett inlägg på Facebook där en person skulle se ”Fast & Furious 7” och kommenterade det med att ”Paul Walker, jag älskar filmerna”. Och hyllningar till honom har varit många, speciellt nu när hans sista film haft premiär.
Men samtidigt bevisar det att en kombination av en populär filmserie och en allt förtidigt död har skapa en form av legendarisk status för en skådespelare som egentligen inte fick visa sin fulla potential utan fastnade i ett fack i en allt mer resultatkrävande bransch.
Paul Walker slog igenom med ”The Fast and The Furious” och är mest förknippad med den filmserien även om han året innan första filmen fick en betydande roll i ”The Skulls” och även simma runt i vattnet med Jessica Alba i filmen ”Into the blue” från 2005.
Det är dock hans prestation i ”Running Scared” från 2006 som verkligen imponerade på mig. Det är och förblir Walker bästa film. Han spelar torpeden Joey Gazelle som ska göra sig av med en pistol som i filmens inledning används för att skjuta två poliser. Pistolen hamnar i händerna på en ung tonårspojke och Gazelle måste hitta pojken innan maffian gör det.
”Running Scared” hade en spännande nerv och ett högt tempo som fick än att stå på tå under hela filmen. Bildspråket och dialogen påminde mycket om en film från Tony Scott eller Quentin Tarantino. Regissören Wayne Kramer berättade att Walker hade ett stor hängivenhet runt sitt skådespelande, han hade bland annat inga problem att lägga sig på en kall och blöt is för att spela in en av slutscenerna i ”Running Scared”.
Tyvärr tror jag nog den här filmen redan är bortglömd på grund av att Fast & Furious-serien är betydligt mycket större och populärare. ”Running Scared” släpptes ganska fort till DVD efter sin biopremiär i Sverige.
Men de hyllningar som nu florerat runt om på Facebook kan även vara ett resultat av det sociala forumets lättillgänglighet, vi kan idag dela ett inlägg, posta en bild eller skriva en rad på våra mobiler och så är det ute på nolltid. När Heath Ledger dog 2007 var inte hyllningarna lika många fast han var en populär skådespelare som gick bort allt förtidigt. Men samtidigt hade inte Facebook fått det fasta greppet om vår vardag som det har idag.
Förra året dog skådespelaren Philip Seymour Hoffman i en överdos, han blev 46 år gammal. Han var en personlig favorit till mig och även en av de bästa karaktärsskådespelarna vi haft i modern tid. Med karismatiska och udda biroller fick han sitt genombrott i slutet av 90-talet och framför allt för att han medverkade i flera filmer av Paul Thomas Anderson.
Men på grund av att Hoffman knappt spelat in så många blockbuster-filmer så har hyllningarna på Facebook även varit minimala. Men egentligen spelar det inte så stor roll. Dör man i förtid och genom incidenter som överdoser eller bilolyckor under välgörenhetsrace så är det alltid sorgligt. Och självklart ska man hylla dessa personer för deras prestationer på den stora vita duken.
Text: Martin Avedal – M.A.V.Foto
