Kungligt uppträdande av Simple Minds
Det brittiska bandet Simple Minds slog igenom 1985 med låten ”Don’t You (Forget About Me)” som var ledmotiv till den populära ungdomsfilmen ”Breakfast Club” från samma år.
Jag upptäckte dem 2004 när jag hörde låten ”New Sunshine Moring” och efter det hade jag fastnat för deras melankoliska sound.
Annons ▾
Men åren gick och man hittade nya favoriter att lyssna på, och när spotify gjorde sin entré var det bara ”Don’t You (Forget About Me)” som fick vara med på mina listor. En form av nostalgi tändes när jag förra året fick veta att Simple Minds skulle komma på besök till Örebro och Conventum Kongress.
När jag anländer till Conventum möts jag av ett stort publikhav utanför dörrarna in till själva Kongressen, jag fick veta att sångaren Jim Kerr inte ville släppa in publiken allt för tidigt även om man redan hade öppnat garderoben vid klockan 18.30.
Ett väldigt konstigt beteende från ett band som inte varit stora sen mitten av 80-talet och egentligen bara haft en hit, men när Simple Minds äntrar scenen gör man det med både pondus och ett stort självförtroende.
Musiken är finslipad och bandet spelar väldigt sällan fel, man bjuder också på en magisk ljusshow. Jag blir också imponerad av gitarristen Charlie Burchills gitarrspel.
Efter en stund börjar låtmaterialet låta identiskt och jag tappar intresset för konserten. Publiken å andra sidan dansar och är glada. Mot slutet av första akten spelar Simple Minds ”Waterfront” och ett stort jubel drar igenom folkmassan, nu började hela publiken klappa i takt.
Efter att detta alster var avklarat gick man över till ”Don’t You (Forget About Me)” och till min stora förvånad hade publiken till en början svårt att följa med, men mot slutat av denna megahit sjöng alla med till Jim Kerrs fantastiska sångröst.
Och så här efteråt kan jag inte sluta att bli imponerad, även om Simple Minds har ett knepigt och lustigt beteende går de ut och levererar en riktigt bra konsert. Det är ett kungligt beteende från Jim Kerr, då han gör vad han vill men samtidigt bjuder publiken på det de vill ha, och ibland räcker även det för att en kväll ska bli lyckad.
