Gränsen mellan jobb och hem suddas ut

Skriv ut Mer

Den elektroniska identifieringen, som har införts i sjukvården, bygger på personalens personliga bank-ID.

Örebroforskaren Karin Hedström har undersökt hur människor reagerar när gränsen mellan det privata och professionella suddas ut. Hennes forskning, som publiceras i Transforming Government, visar att eID möter de säkerhetskrav som finns inom vård och skola men att varken sjuksköterskor eller lärare vill använda samma ID för hem och jobb.

– Elektronisk eID och bank-ID är samma teknik. E-tjänstekortet har införts i sjukvården för att möta de lagkrav som finns, säger Karin Hedström, forskare i informatik vid Örebro universitet.

Kortet behövs för att komma in i olika journalsystem men ledningen ser fler möjligheter än de som har med informationssäkerhet att göra. De har föreslagit att personalen ska kunna använda kortet för att till exempel betala för luncher, kaffe och parkering.

– De tycker det kan vara ett kort som skyddar patientinformation men att det också skulle kunna användas för personliga bankärenden eller internetköp. Men personalen är skeptisk och få vill använda sitt kort till något annat än arbete, säger Karin Hedström.

Flera system inom skolan
Inom skolan är det däremot ännu bara föräldrar som loggar in med sitt bank-ID för att få skolinformation medan såväl ledning som lärare i många fall gör motstånd. I nuläget används flera olika IT-system av skolorna och de hanterar i samma system information om allt från sekretessbelagda uppgifter som individuella utvecklingsplaner till information om utflykter och skridskoåkning.

– Det gör att de som ska använda systemen inte får tillit till dem och i många fall inte heller använder dem, säger Karin Hedström.

Lärarna loggar in som användare med ett lösenord och föräldrar i vissa fall med sitt bank-ID. Men kommuner undersöker om eID ska användas även av lärare för att möta de lagkrav på kommunikation mellan skolan och hemmet.

Mycket mer än teknik
– Flera lärare såg sitt eID som ett värdefullt dokument i linje med till exempel passet. De menade att det är ok att logga in med ett lärar-eID men inte med det personliga, säger Karin Hedström.

Människors inställning till tekniken och hur de använder den påverkar dels hur säker den är men också hur lätt den går att implementera.

– Vår studie visar att användandet av eID handlar om så mycket mer än teknik. Till exempel är eID-inloggningen helt säker men eftersom sjuksköterskorna ibland lämnar kortet i datorn när de hade kortare ärenden någon annanstans påverkas säkerheten. De beskriver det som tidskrävande att alltid ta med sig kortet och logga ut, säger Karin Hedström.

office-620822_1280

Comments are closed.