Samhället för oss alla – förvänta dig inte ett tack när du håller upp dörren

Skriv ut

Vi ska försöka oss på att reda ut begreppet – det var bättre förr. Det är en fras som jag fått höra ända sedan barnsben, men aldrig har jag fått höra när detta förr skulle kunna vara.

Tror ni att man fortfarande tar detta i munnen, eller var det något man levde med för att man förtränger det som, inte varit så bra, eller det som skulle kunna benämnas och klassas som en katastrof. Var det verkligen bättre förr?

Vi kan ju hålla med att vi levde enklare, vårt samhälle levde i mer harmoni med varandra.
Detta kan självklart vara något jag bara upplevde, vi barn kunde iallafall vara ute och leka på gården, vi körde skattletande i sandlådan efter pengar som dom fulla farbröderna hade grävt ner till barnen när dom passerade gårdarna för att ta sig mot bänkarna i Baronbackarnas centrum.

Klart vi hade våldshandlingar, vi hade brottslighet under tidiga -70 talet och antalet dömda för brott kan jämföras med siffran vi har i dagsläget trots att befolkningen var mindre när jag var liten pojk.

Vårat I-landssamhälle
I-landsproblem är vardagliga problem som är typiska för industrialiserade länder, med en antydan om att problemet är lindriga jämfört med problem i utvecklingsländer som lever sin vardag med krig, svält, farsoter.

Barnen bör ha en telefon med sig i fickan ut på gården så dom kan kommunicera med föräldrarna inne i lägenheten ett stenkast därifrån. Ring din mamma och fråga om..

Just denna konversation mellan dessa smågrabbar var något jag hade svårt att undgå när jag under en solig eftermiddag satt ute på balkongen.

Vad hände med att stå nedanför balkongen och med full hals skrika efter mamma för att på så sätt framföra sitt budskap, eller med små raska steg springa upp för dom få trappor det handlar om.

Jag saknar lite det där när mammorna står på balkongen och ropar till barnen att dom ska komma in och äta och barnen kontrar med – Vad blir det? Det blir alltid en dispyt dessa emellan innan nån kommer ner från lägenheten och hämtar upp barnet som nyss vrålat blää åt den mat som erbjuds.

Hemlösas bjudkaffe – en facebooktrend
Personligen hade jag hoppats att ”suspended coffee”, eller bjudkaffe hade satt ordentlig fart, tyvärr verkade det stanna vid en trend som satte fart på facebook 2013. Bjudkaffe innebar att gäster besöker en servering kan betala för en kopp kaffe, men låta bli att dricka den. I stället kan hemlösa komma in och fråga efter bjudkaffe och hämta koppen.

Hjälpen på marknivå är den verkliga hjälpen där alla inkomsttagare har råd att kunna hjälpa.

Magnus Pojen och McDonalds i Örebro tog tillvara på detta och körde vidare på att på liknande sätt kunna hjälpa, man kunde köpa en extra måltid till behövande. Hjälpen bemöttes av både motstånd och hyllningar.

En hjälp som förlängde kriget
En bild som fortfarande lever kvar i mitt minne från jag var barn är när media kablade ut katastrofen i Etiopien, svälten och uttorkade barn som det skrevs låtar på en julskiva om hur vi bör hjälpa, en av världens största festivaler sattes upp för insamling, men hjälpte detta till, är katastrofen över i Etiopien?

Efter Band Aid galan så hörde jag inte ett ord nämnas om katastrofen igen. Vad hände egentligen och det är först nu jag fått svar på den frågan.

Åren 1984 till 1985 var det en stor hungersnöd som drabbade Etiopien.

Fem provinser – Gojjam, Eritrea, Hararghe, Tigray och Wollo där alla noterades för låg nederbörd under dessa år. Det talas om att dödsiffran var runt en miljon människor som miste livet. Satsningarna på sjukvården minskade drastiskt, pengar sköts i stället in för militära ändamål, och skapa den största armén i Afrika.

Hungernödsexperter har kritiserat dom humanitära insatserna som samlades in och menar att dom förlängde dom krig som pågick och ökade folks lidande i landet.
Totalt samlades det in $100 miljoner.

Uppfostrar vi bortskämda människor i Sverige
Vi har levt väl i vårt långa land under lång tid, det fanns en tid då vi behövde importera arbetskraft, tillväxten ökade i snabb takt. IT-bubblor som växte och sprack, men det gav oss teknik vi bara kunde drömma om.

Tekniken hjälper den oss
Datorn BESK som enligt Tekniska museet är Sveriges första dator – Hade du ett större rum tillöver så skulle den kunna få plats, men jag tvivlar att du skulle ha råd att äga datorn.

Tekniken med datorer kom jag i kontakt med flera år senare, detta skedde på högstadieskolan i Lillån och i form av en ABC80 – Den kunde jag iallafall skriva in mitt namn, med både stora och små bokstäver och få den blinkande markören att blinka helt enkelt.

Datorn i dagsläget har många med sig i fickan eller handväskan och du behöver knappast akademisk utbildning för att få den att gör det du vill. Problemet kan vara personligt att den är för stor, för liten, långsam och att du inte har absolut senaste modell att skryta med.

Arbetsmarknaden och hur påverkar det människorna.
Vet vi hur vi talar för oss, träffar vi rätt personer, finns den hjälpen och kunskapen
förutsättningarna eller skjuts vi in som arkiverade mappar i ett fack där vi glöms bort. Vi plockas fram lagom tills den dag vi ska petas in i en åtgärd och du blir en robot numrerad under ordet FAS 1-3

EU skulle skapa drömmar i gemenskapen, det skulle ge oss allt det där extra vi inte visste vi skulle behöva. Det skulle kosta en massa pengar och i utbyte skulle vi få perfekt böjda bananer, bönderna skulle få bidrag för att överleva, vi behöver inte använda våra pass när vi reser mellan EU-länderna eller det så kallade Schengen.

Jag är i medelåldern och jag tror inte jag haft ett enda utbyte för att vi varit inblandade i Bryssels makt över européerna.

Vardagligt och förändrat samhälle
Tänkte tala lite om det där vardagliga man kan stöta på i samhället, det som man kan se som en positiv framgång eller negativt gnäll.

Mer biltrafik i innerstaden, vet inte om man bara struntar i det eller om man kläckt nån dunder idé att släppa på trafiken i innerstaden samtidigt som parkeringsytorna försvinner mer och mer. Storgatan på norrcity har blivit ett bottennapp, bilar kör som galningar och blandas ut med lite lila bussar så fullt ös, på en av tidigare finaste gatorna i city.

Står på Pressbyrån häromdagen och skulle precis kliva ut då en person ska ta ett kliv in i butiken, en mansperson som kan hända hade passerat myndighetsåldern. Jag håller upp dörren och får en dödande blick som tack tillbaka.

För tusan förvänta dig inte ett tack när du håller upp dörren!

Har detta gått ur tiden i samhället för vissa att vara tillmötesgående, uppfostran var detta en felande faktor här eller är det bara så att man måste sätta upp en mur för att överleva.

Vi ska inte hälsa vänligt, vi släpper helst dörren i ansiktet på någon och sköter om vårat skit själv. Var det kanske bättre förr, när nu det var.

Var på BIO härom veckan, är man på biografen så sällan som jag är så hinner det alltid ändras något. Här reagerade jag på priset helt klart då man kan se alla dom barnfamiljer gå in och ut genom dörrarna på Filmstaden.

130 kronor för en biljett och typ 60 kronor för en popcorn tillsammans med en dricka. Jag var inte riktigt beredd på det där så det var bara tvinga fram ett leende och trycka in sin kod och betala. Man kan förstå på ett vis att det höjs i dom olika priserna och reglerats tillsammans i vår utvecklande marknad. Inge illa menat, ska man se med kvalité så får man betala för sig.
Det var billigare, men kanske inte bättre förr…

Detta är en dela av det vardagliga vi stöter på i samhället och vi kommer dyka upp med fler små fiffiga men samtidigt irriterande ting som trycker oss tillbaka.

Comments are closed.