Polisen ska bli bättre på att hantera hatbrott

Skriv ut Mer
Polis i Örebro

Arkivbild - Pressbilden.se

Förmågan att upptäcka hatbrott måste öka och de initiala utredningsåtgärderna bli bättre. Det visar polisens internrevision som behandlar just frågan hatbrott.

– Vi välkomnar rapporten som ett led i vårt pågående utvecklingsarbete, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen.

Ny utbildning om demokrati- och hatbrott

En ny interaktiv utbildning om demokrati- och hatbrott har nyligen lanserats på polisens intranät. Utbildningen riktar sig till alla polisanställda som kan komma i kontakt med den här typen av brott.

– Det är en bred utbildning som kommer att öka polisens förmåga att identifiera hatbrott, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen.

Sedan polisen fick i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet med att bekämpa hatbrott har polisen tagit stora kliv framåt. Bland annat finns det hatbrottsgrupper i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Utvecklingscentrum Stockholm har ett samordningsansvar och det finns ett långsiktigt tänk kring metodutveckling.

Polisen genomförde en rapport

Den nu aktuella rapport från polisens internrevision blir ett steg i processen att bli en lärande organisation.

– Rapporten ger oss viktig information om hur vi ska arbeta vidare mot det långsiktiga målet att bli bättre och bättre på att identifiera och utreda brottet, säger Eva Sund.

Internrevisionen är en fristående funktion inom polisen och är oberoende från den verksamhet som granskas.

Deras sammanfattande bedömning av arbete mot hatbrott är att den interna styrningen och kontrollen kan förbättras.

Bland annat konstaterar internrevisionen att:
  • Den nationella förmågan att följa upp effekterna av polisregionernas arbete mot hatbrott måste öka och goda regionala utvecklingsinitiativ måste ges nationell spridning.
  • Den regionala förmågan att följa upp den egna utredningsverksamheten på området måste öka.
  • Kvaliteten i de initiala utredningsåtgärderna måste öka.
  • Förmågan att säkerställa utredningsprocessen behöver öka i synnerhet i de regioner som saknar särskilda utredningsgrupper.
  • Polisregionernas förmåga att analysera kopplingen mellan mängdbrott och hatbrott behöver öka för att så långt som möjligt eliminera risken för att hatbrottsärenden inte utreds när grundbrottet är ett mängdbrott som direktavskrivs.
  • Det behövs ytterligare kompetensförstärkande insatser då medarbetarna generellt sett har kunskapsbrister när det gäller hatbrottsmotivet och straffskärpningsregeln.
  • Det har skett en anpassning av it-stödet som gör hatbrotten lättare att spåra.

Comments are closed.