Polisen inför flera satsningar mot demokratibrott
Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren, det visar en ny undersökning från Brottsförebyggande rådet.
Inför valåret 2018 gör polisen en satsning för att förebygga och utreda demokratibrott. Den totala andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för trakasserier, hot och/eller våld, har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Det visar den nya rapporten Politikernas trygghetsundersökning 2017 från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Det är allvarligt att de förtroendevalda upplever att hoten ökar. Ett angrepp mot en förtroendevald är ett angrepp mot demokratin. Polisen genomför nu flera satsningar för att bättre identifiera och utreda demokratibrott, säger Eva Sund, ansvarig för demokrati- och hatbrottsfrågor på polisen.
Annons ▾
Polisens satsningar gällande demokratibrott:
10 miljoner i engångssumma inför valet
Polisen höjer förmågan att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna med en engångssumma på 10 miljoner kronor. Polisen kommer bland annat att öka dialogen med förtroendevalda på lokal och regional nivå.
10 miljoner extra till regionerna varje år
Från och med 2018 fördelas 10 miljoner extra årligen till polisregionerna för att förstärka polisens arbete mot hat- och demokratibrott.
Ny utbildning för poliser
Sedan september 2017 har Polismyndigheten en intern webbutbildning om demokrati- och hatbrott. Utbildningen riktar sig till alla polisanställda som kan komma i kontakt med den här typen av brott.
– Utbildningen syftar till att höja kunskapsnivån hos alla polisanställda som kan komma i kontakt med offer för demokrati- och hatbrott. På det sättet vill vi bli bättre på att identifiera, utreda och medverka till ökad lagföring av den här typen av brott, säger Eva Sund.
Polisen ansvarar för säkerheten för och utreder demokratibrott mot förtroendevalda inom kommuner och landsting. Säkerhetspolisen ansvarar för den centrala statsledningens säkerhet.
Samtliga sju polisregioner har utpekade utredare för demokratibrott. Därutöver finns det särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper i polisregionerna Stockholm, Syd och Mitt.
I lagstiftningen finns det ingen särskild paragraf som benämner demokratibrott. Polisen använder begreppet för att signalera allvaret när bland andra folkvalda angrips.
Källa: Polisen