Drygt 12 000 vapen och 28 ton ammunition lämnades in under polisens vapenamnesti

Vapenamnesti innebär att den som har ett skjutvapen eller ammunition utan att ha tillstånd för det kan lämna in vapnet eller ammunitionen till Polismyndigheten utan att straffas för innehavet. Vapenamnestin gällde mellan 1 februari– 30 april 2018.

Nästan 1200 vapen lämnades in i Bergslagsregionen

I Bergslagsregionen har 1170 vapen och nästan tre ton ammunition lämnats in under polisens vapenamnesti.

Annons ▾

Enstaka vapen kan kopplas till kriminell miljö

12 000 vapen har lämnats in till polisen, flest i storstadsregionerna. Enstaka vapen kan kopplas till den kriminella miljön. Det är resultatet av den vapenamnesti som rådde under våren 2018. – Vi är nöjda, säger Joakim Norenhag, projektledare.

 – Vi har fått in vapen som vi tidigare inte visste var de fanns, vem som hade dem, hur de förvarades eller att de över huvud taget existerade. Det är positivt att de nu är borta från samhället, säger Joakim Norenhag, polisens projektledare.

Den enskilt största kategorin vapen som har lämnats in är av typen ”jaktvapen”, men över 3 500 enhandsvapen har också lämnats in.

– Pistoler och revolvrar är betydligt vanligare än typiska jaktvapen i kriminella sammanhang och samtidigt inte lika vanligt att beviljas tillstånd för, säger Joakim Norenhag.

I dagsläget kan enstaka vapen med säkerhet kopplas till den kriminella miljön. I ett bekräftat fall har polisen blivit kontaktad av en person som man vet är kopplad till den kriminella miljön och därefter åkt ut och hämtat in det aktuella vapnet.

– Det kan bli fler när den tekniska undersökningen blir klar. Nationellt forensiskt centrum, NFC, ska så småningom titta närmare på de vapen som de bedömer intressanta, säger Joakim Norenhag.

Flest vapen från storstadsregionerna

Flest vapen har lämnats in i storstadsregionerna, precis som under den förra amnestin 2013. Polisregion Syd toppar statistiken följt av region Väst och på tredje plats Stockholm. Jämför man de geografiska områdena för de dåvarande länspolismyndigheterna så stämmer detta precis med fördelningen under föregående amnesti.

Det kan ha rensats upp tidigare amnestierna

Annars är det totalt sett färre vapen som lämnats in nu än förra gången, då totalt 15 000 vapen lämnades in. En rimlig och önskad förklaring är att amnestierna leder till att färre vapen finns ute i samhället och att det därför är färre vapen som kan lämnas in vid varje ny amnesti.

– Det kan vara så att de föregående amnestierna har rensat upp bland de vapen som i störst utsträckning lämnas in under en amnesti, det vill säga gamla jaktvapen som dyker upp i dödsbon säger Joakim Norenhag.

Nu är drygt 12 000 vapen och 28 ton ammunition borta från samhället. Men det behöver inte betyda att det kommer bli färre skjutningar och färre brott som begås med skjutvapen.

– En vapenamnesti löser inte den här problematiken. Däremot utgör den ett komplement till det övriga arbetet som polisen, andra myndighet och övriga delar av samhället gör för att komma till rätta med skjutningarna, säger Joakim Norenhag och konstaterar att amnestin har bidragit som en del till detta större arbete genom att minska antalet vapen där ute.

Vapenkontroll
Alla vapen som lämnas in till polisen kontrolleras mot polisens vapenregister för att se om det finns någon registrerad tillståndsinnehavare till vapnet.

Om vi identifierar en tillståndsinnehavare skickar vi en underrättelse till personen, som sedan har en månad på sig att göra anspråk på vapnet. Om det inte görs tillfaller vapnet staten. Om ingen tillståndsinnehavare identifieras är grundregeln att inlämnade varor skrotas.

I vissa fall kan det vara befogat att bevara egendomen för musealt eller militärt ändamål. Vapnen bjuds inte ut till försäljning.