Hur vanligt är det att polisen använder skjutvapen?

Det finns inget som tyder på att polisens användning av skjutvapen ökar över tid. Inrapporteringen av användning av skjutvapen startade 2003 och antalet händelser där poliser har använt skjutvapen varierar över åren.

- .
Arkivbild

I snitt så skjuter polisen verkanseld mot en person vid ungefär femton tillfällen per år och detta kan ställas emot att polisen gör totalt 1,3 miljoner ingripanden per år.

Vid ytterligare ungefär femton gånger per år skjuter polisen varningsskott, detta betyder att man avlossar vapnet för att varna för att det kommer att användas. Ett varningsskott riktas i ofarlig riktning så att ingen riskerar att träffas.

Det vanligaste sättet som polisen använder skjutvapnet är att endast hota med det, utan att avlossa skott och sker vid omkring 200 tillfällen per år.

Hur ofta dödas någon av polisen?

Det är mycket ovanligt att någon avlider efter att ha skjutits av polisen. Varje sådant fall är tragiskt för alla inblandade och givetvis något polisen i det längsta vill undvika, samtidigt har lagstiftaren gett polisen rätt att använda skjutvapen, och i vissa situationer så är dödligt våld oundvikligt för att en ingripande polis ska kunna freda sig själv eller skydda andra.

Inrapporterade händelser där skjutvapen använts

Tabellen visar antalet händelser där skjutvapen har använts. I en och samma händelse kan flera poliser ha skjutit, ett eller flera skott kan ha avlossats och poliserna kan ha skjutit antingen varningsskott eller verkanseld eller både.

I tabellen redovisas den allvarligaste formen av åtgärd, det vill säga har både verkanseld och varningsskott avlossats vid en och samma händelse så redovisas endast verkanselden.

ÅrVarningsskottVerkanseld mot person/fordon (inom parentes händelse som lett till dödsfall)
2010814 (0)
20113522 (1)
20121417 (0)
20131613 (4)
20141425 (3)
20152219 (2)
20161415 (3)
20171616 (1)

Sett över en längre period, som de senaste tjugo åren så har i genomsnitt en person per år omkommit. Statistiken varierar över åren, vissa år avlider ingen, andra år avlider flera personer.

Vad gör polisen för att undvika skjutningar?

Grunden för polisen är att försöka lösa situationer genom att prata med de inblandade så långt det är möjligt. I de absolut flesta ingripanden lyckas polisen med det, också i mycket hotfulla och farliga situationer försöker polisen i första hand använda verbal kommunikation för att lösa konflikter, ibland med hjälp av särskilt utbildade förhandlare eller dialogpoliser.

Ibland är hotet så allvarligt att det kräver att polisen använder något av de hjälpmedel polisen har för våldsanvändning – handfängsel, batong, pepparspray eller pistol. Skjutvapen är den absolut sista utvägen.

Polisen har ett stort fokus på utbildning, dels i grundutbildningen för poliser, dels genom kontinuerlig fortbildning ute i verksamheten. En stor del handlar om kommunikation, mental förberedelse och att kunna ta snabba beslut i olika situationer. Poliserna tränar också rent praktiskt på att använda fysiska tekniker och de olika hjälpmedlen.

Varför skjuter inte polisen alltid i benet?

I vissa situationer kan polisen behöva skjuta direkt i överkroppen för att skydda sig själv eller andra, till exempel från en angripande person på kort avstånd. Att rusa ett tiotal meter med till exempel en kniv i handen går oerhört snabbt och att träffa ett ben kan vara mycket svårt.
Det är inte heller sannolikt att en träff i benet omedelbart stoppar angriparen. Även om skjutvapen utgör ett mycket kraftfullt våld är det inte säkert att ens en träff i överkroppen omedelbart stoppar en angripare.

Varför använder inte polisen elchockvapen i stället?

Inom Polismyndigheten så pågår under åren 2018-2020 ett försök med elchockvapen inom fem lokalpolisområden i Sverige.

Även om elchockvapen i ett senare skede skulle införas permanent kommer elchockvapnet aldrig att ersätta skjutvapnet helt. Anledningen är att elchockvapen inte kan användas i alla typer av situationer.

Polisens hålspetsammunition har varit ifrågasatt. Varför använder polisen den?

Den expanderande tjänsteammunitionen Speer gold dot infördes 2003. Tidigare användes den icke-expanderande ammunitionen Norma. Huvudorsaken till bytet är att den inte lika lätt går igenom kroppen på personen som polisen träffar, och oskyldiga personer riskerar inte att träffas och skadas. Den har också en effekt som snabbare får stopp på en angripande person.

Rättsmedicinalverket har analyserat effekterna och resultatet visar att antalet dödsskjutningar inte har ökat med den expanderande ammunitionen.

Källa – Polisen


Wheels4fun