Örebro Futsal Club

Nya EU-regler för att skydda växter mot skadedjur

Tisdagen den 10 dec kunde Jordbruksverket informera om de nya EU-regler som ska hjälpa till att skydda natur och skog mot skadedjur.

· Publicerad: 10 december 2019 · 14.30.

Från den 14 december finns det nya regler för alla EU-länder om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. Reglerna har tagits fram för att bättre skydda EU:s växtproduktion, skog, naturområden och andra växtmiljöer från hot i form av växtskadegörare som ännu inte är spridda inom EU.

De nya reglerna innebär att alla EU-länder får ett tydligare ansvar att tidigt upptäcka nya växtskadegörare och agera och bekämpa dem i syfte att utrota växtskadegörare som ännu inte är spridda inom EU, så kallade karantänskadegörare.

Annons ▾

Dessa EU-regler börjar gälla från 14 dec

  • Reglerna för import från länder utanför EU stärks. Vid import ska det följa med sundhetscertifikat för alla plantor, fröer, frukter, grönsaker, snittblommor och andra levande växtdelar. Det krävs ibland också sundhetscertifikat för trä, spannmål och för begagnade maskiner som kan vara jordiga. Det blir också fler importförbud. Det finns inga undantag för små mängder eller för privatpersoner.
  • Alla som har tillräckliga kunskaper är redan idag skyldiga att anmäla en misstänkt förekomst av karantänskadegörare. Nu blir det tydligare att yrkesmässiga aktörer och myndigheter har en skyldighet att agera snabbt vid misstanke om karantänskadegörare för att hindra spridning i ett tidigt skede.
  • När yrkesmässiga aktörer flyttar växter inom EU ska alla plantor och vissa fröer ha växtpass, vilket är betydligt fler växter än idag. Växtpasset har fått ny och standardiserad utformning. Kraven på de aktörer som får utfärda växtpass är tydligare än tidigare. Jordbruksverket har skapat en digital utbildning för den som behöver kunna utfärda växtpass.
  • Yrkesmässiga aktörer ska också ha system för spårbarhet, så att man kan följa förflyttningen av växter i handelskedjan både framåt och bakåt.
  • Myndigheterna i alla EU-länder förväntas öka våra inventeringar för att kunna upptäcka karantänskadegörare som är nya för landet. Vid inventering är vi ute i olika växtmiljöer och letar skadegörare till exempel med hjälp av insektsfällor.
  • Det blir också ökade krav på att myndigheterna ska ha beredskapsplaner för att agera vid ett utbrott av karantänskadegörare.

Därför skärps reglerna

Reglerna skärps för att bättre skydda våra växter och växtmiljöer från nya växtskadegörare som ännu inte är spridda här, så kallade karantänskadegörare. Tallvedsnematod och asiatisk långhorning är exempel på sådana skadegörare.

Reglerna skärps också för att skydda växtodlingen från vissa växtskadegörare som redan förekommer inom EU, men som kan orsaka stor ekonomisk skada om de inte begränsas, så kallade reglerade icke-karantänskadegörare. Päronpest är exempel på en sådan skadegörare.

Den ökande globala handeln leder till ökad risk för att nya växtskadegörare från andra delar av världen, med vår hjälp, sprids med växter och växtprodukter. Klimatförändringarna bidrar dessutom till ökad risk för att skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, etablerar sig här.

Nya och fler växtskadegörare påverkar både sociala, miljömässiga och ekonomiska värden som våra växter står för. De kan hota produktionen av livsmedel, foder och virke, biologisk mångfald, trädgårdar och andra växtmiljöer. Fler skadegörare riskerar att öka behovet av att använda växtskyddsmedel och försvårar hållbar produktion vilket ytterligare försämrar möjligheterna för biologisk mångfald och giftfri miljö.

FIKK - För att alla behövs