Så mycket skräp slänger svensken på marken

Håll Sverige Rent gjorde i sommar en undersökning hur mycket skräp den genomsnittliga svensken slängde på marken. I de svenska kommunernas centralorter slängdes 35 miljoner skräpföremål, motsvarande 60 ton, på marken under en vecka i juni. Vanligaste skräpet är fimpar, snus och plast.

— Det är en otrolig mängd skräp som kastas på marken varje vecka. Och för första gången har vi nu kunnat mäta nedskräpningen under samma vecka i ett så stort antal kommuner att man kan dra slutsatser om mängden nedskräpning i landets alla centralorter, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent i ett pressmeddelanden.

Annons ▾

Vanligaste skräpet är fimpar, snus och plast

Mätningen är utförd av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket, som måndag 24 augusti 2020 lämnade över en skrivelse till regeringen med resultaten. Det man kan konstatera är att det fanns 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelbanor i Sveriges centralorter, vanligaste skräpet är fimpar, snus och plast.

Just plast är en av de skräptyper som sticker ut i resultaten. Om man exkluderar antalet fimpar, snus och tuggummin ur resultaten är 38 % av det som slängs på marken plast. Av plasten är 26,5 % förpackningar för livsmedel. Antalet plastföremål som slängts på marken under veckan uppgår till totalt 3,3 miljoner.

Men om man inkluderar fimpar och snusprillor i resultaten är de i vanlig ordning värstingarna till antal. Hela 76 % av alla skräpföremål som hittats är fimpar (62 %) och prillor (14 %). Det stämmer väl överens med tidigare observationer i Håll Sverige Rents tidigare mätningar.

— Det slängs över en miljard fimpar på marken varje år i Sverige. Och nu ser vi också svart på vitt att miljontals plastföremål varje vecka hamnar på marken istället för i soptunnor eller på återvinningsstationer. Det finns ett enormt behov av satsningar på kunskapshöjning och beteendeförändring i samhället”, säger Johanna Ragnartz.

Fakta om undersökningen:

• Totalt valdes 75 kommuner ut slumpmässigt.
• Skräpmätning genomfördes i centralorten i de 75 utvalda kommunerna under perioden fredag 12 juni till och torsdag 18 juni, dvs. under en vecka. Det är endast denna vecka som undersökningen uttalar sig om.
• De flesta kommunerna består av flera tätorter, men det är endast centralorten som undersöks. Centralorten i en kommun är, möjligen med något enstaka undantag, också den största orten i kommunen.
• 67 % av Sveriges befolkning bor i centralorterna enligt SCB:s siffror från 2016
• Inom varje utvald kommun avgränsades en mätyta i centrumkärnan i centralorten i kommunen.
• Inom denna mätyta valdes 105 mätpunkter ut slumpmässigt på trottoarer, gång- och cykelbanor samt gågator.
• Genom att placera mätpunkterna slumpmässigt erhålls en naturlig variation av gator som är nyligen och mindre nyligen städade, av väderförhållanden och av veckodagar.
• En mätpunkt är en fem-meterssträcka på t.ex. en trottoar där skräpmätning genomförs.
• De 105 mätpunkterna mättes i nummerordning uppdelat på de 7 dagarna, 15 punkter om dagen.
• Skräpet på de utvalda ytorna plockades upp och när skräpet på alla dagens punkter var plockat sorterades, räknades, vägdes och registrerades skräpet under materialkategorier och totalt ca 30 olika underkategorier t.ex. cigarettfimpar, engångsmuggar och pantburkar.