LRF vill införa gratis frukost i grundskolan

Onsdagen den 29 september är det Skolmjölkens dag. Då passar Lantbrukarnas Riksförbund på att meddela att de vill att man ska införa gratis frukost i samtliga svenska grundskolor. Detta skriver man i ett pressmeddelande.

— Då skulle fler barn och ungdomar kunna ta sig igenom skolan med godkända betyg och därmed få bättre möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden och i livet, säger Peter Kofoed, chef på LRF Mjölk.

Annons ▾

Alla äter inte en ordentlig frukost

Idag äter bara vart tredje barn i grundskolan ordentlig frukost, i gymnasiet endast vartannat barn. Detta kunde Arla meddela när de tidigare i år lansera sin frukostbarometer. Då konstatera man att var tredje grundskolelev äter inte frukost varje dag.

— Det finns en mängd andra åtgärder som skolan behöver för att lyckas i sitt uppdrag. Men vi är övertygade om att ett viktigt bidrag till att lösa problemen i många skolor skulle vara att ge alla elever samma bra start på dagen och därmed möjlighet till bättre resultat i skolan och fler valmöjligheter i livet. Det är en demokratifråga, säger Peter Kofoed, LRF Mjölk.

Forskning visar att barn som äter frukost regelbundet presterar bättre i skolan. Kinesiska forskare jämförde kognitiva funktioner – som hur vår hjärna hanterar information bland annat att minnas, planera, analysera, förstå och använda språk – hos barn som nästan alltid åt frukost med barn som inte gjorde det. Studien visade att regelbundet frukostintag ökade barnens kognitiva förmåga, och att de kunde visa upp bättre skolresultat.

Så påverkar gratis skollunch eleverna

Idag får alla skolbarn i Sverige fri lunch i skolan. Gratis skolmat och skolmjölk hjälper till att utjämna skillnader i näringsintag hos barn oavsett socioekonomisk bakgrund. Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna låg 2020 på i snitt 11,30 kronor.

Att skolmaten verkligen spelar roll för studieresultat och hälsa ända upp i vuxen ålder visar forskare från Lunds och Stockholms universitet som har utvärderat samhällseffekterna av den fria skollunchen som infördes av kommunerna på 60-talet. Resultaten visar att de elever som fick lunch i skolan under sina nio grundskoleår hade tre procent högre livstidsinkomst än de som inte fick lunch i grundskolan. Forskarna upptäckte också att eleverna blev längre, hade bättre hälsa i vuxen ålder och nådde en högre utbildningsnivå. 

— Mest intressant är att man såg att de resurser som samhället satsade i form av gratis skollunch kom tillbaka fyrfaldigt i form av elevernas högre livstidsinkomst som vuxna. Varje satsad lunchkrona blev en samhällsvinst på fyra kronor. På samma sätt ska man se gratis skolfrukost som en investering i barnen, det kommer att betala sig i framtiden, både för dem och för samhället, säger Peter Kofoed.