Örebro på andra plats när årets arkitekturkommun tilldelades
Örebro placerades på en andra plats när årets arkitekturkommun presenterades under veckan. Det är femte året i rad som utmärkelsen delas. ut
Återigen tilldelas Örebro kommun en topplacering som Årets Arkitekturkommun. I år placerar sig Örebro på en andra plats. Detta skrev Örebro Kommun om i ett pressmeddelande som skickades ut under tisdagen.
Detta är ett bevis på att Örebro lyckats kombinera ett högt bostadsbyggande med goda villkor för att utveckla en attraktiv och hållbar arkitektur. Det är femte året i rad som utmärkelsen delas ut av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund. Varje år har Örebro tilldelas en topp tre-placering.
Annons ▾
Klimataspekterna fått större betydelse
I kriterierna för utmärkelsen har man tittat på vilka kommuner som har lyckas bäst med kombinationen att skapa hälsosamma livsmiljöer där människor vill bo och att tillmötesgå efterfrågan på bostäder som också är hållbara. I år har klimataspekterna fått större betydelse.
— Det här är ett fortsatt kvitto på att vi klarar av både höga ambitioner i gestaltning och volym i byggnation samtidigt som vi nu klättrar i poängen utifrån vårt arbete med klimatfrågor, säger Ullis Sandberg (S), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.
— Fantastiskt att vi år efter år hamnar på pallplats. Det betyder att arkitektkåren och byggbranschen har förtroende för hur vi arbetar. Att vårt samspel med arkitekter och byggherrar uppskattas och fungerar är viktigt för att kunna möta klimatförändringar och förändringar i samhället, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt.
Mer info om utmärkelsen
Utmärkelsen Årets Arkitekturkommun delas ut av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund till den kommun som bäst lyckas kombinera ett förhållandevis högt bostadsbyggande med goda villkor för att utveckla en attraktiv och hållbar arkitektur.
Utmärkelsen utgörs av två delar. En del är ett index som bygger på enkätsvar från Sveriges arkitektkår, som bedömt hur kommunerna arbetar med arkitektur. Arkitekterna har bland annat bedömt kommunens arkitektkompetens, bemötandet från kommunens personal och kommunens nytänkande och vilja att pröva nya lösningar. Den andra delen är offentlig statistik som värderar kommunerna utifrån förmågan att planera byggande i relation till bostadsbehovet.
