Det råder akut platsbrist på häkten och anstalter

Akut platsbrist på häkten och anstalter, läget är akut och polisledningen bedriver just nu ett intensivt arbete för att hantera detta.

Problemen med häktesplatser har funnits sedan tidigare men situationen är nu mer akut.

I region Syd så nekades under helgen polispatruller som transporterade häktade personer vid tre tillfällen tillträde till häktet med hänvisning till platsbrist.

Kriminalvården kunde inte heller hitta platser i Göteborg eller Stockholm, men situationen löste sig tillfälligt den här gången genom att polischef i beredskap fattade beslut om att förvara personerna i en anhållandearrest under 24 timmar tills transport kunde ordnas av kriminalvården.

Annons ▾

Informerat om konsekvenser till Justitiedepartementet

Rikspolischefen har idag informerat Justitiedepartementet om vilka konsekvenser Kriminalvårdens aviserade läge med fulla häkten och anstalter får för polisens arbete.

Det ökade trycket på anstaltsplatserna är bland annat ett resultat av medvetet och offensivt polisarbete som lett till att fler grips och häktas.

— Polisen tar mer narkotika i beslag och griper och lagför allt fler. Dessutom har antalet vapenbeslag ökat sedan 2015. Utredningsresultaten visar en försiktig positiv utveckling.

— Det är vi stolta över och det är tack vare alla våra medarbetare som sliter hårt varje dag. Resten av rättskedjan måste kunna följa med i den utvecklingen och kunna ta emot det ökade inflödet för att arbetet ska bli effektivt och rättssäkerheten inte urholkas, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Extrainsatt möte för hanteringen

Polisens nationella operativa ledningsgrupp (NOLG) hade under måndagen ett extrainsatt möte för att diskutera vilka åtgärder som måste vidtas för att hantera situationen.

— Vi ser flera exempel där våra medarbetare runt om i landet står inför svåra beslut gällande placering av frihetsberövade när Kriminalvården meddelar att häktena är fullbelagda.

— Situationen är oerhört allvarlig. Om polisen tvingas släppa häktade på grund av Kriminalvårdens platsbrist påverkas hela rättsskipningen i samhället, säger ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving.

Konsekvens av platsbrist

Polisens högsta ledning arbetar nu med full kraft för att hantera konsekvenserna av platsbristen inom Kriminalvårdens anstalter.

Följande åtgärder vidtas på kort sikt:

• Onsdag 20 februari träffas NOLG för ett ordinarie heldagsmöte. Frågan kommer då att diskuteras igen och beslut om en eventuell nationell särskild händelse eller annan nationell uppföljning kommer att fattas.
• Rikspolischefen har fortlöpande kontakt med Justitiedepartementet för att diskutera hur man ska hantera detta framåt.

Polismyndigheten kommer tillsammans med Åklagarmyndigheten att brådskande utreda rättsläget och ta fram en nationell rutin för beslut i ärenden där det saknas förvarsplats för häktade. Till den är på plats är det polischef i beredskap regionalt eller nationellt som fattar beslut om hantering av dessa ärenden.

Ny lag trädde i kraft

Utöver det arbetar polisens ledning intensivt med att fortsätta renodlingen av polisens arbetsuppgifter så att poliser används till de uppdrag som kräver polisiära kompetenser.

Den 1 april 2017 trädde en ny lag i kraft vilket reglerar Kriminalvårdens ansvar att utföra transporter av frihetsberövade åt andra myndigheter.

Arbetet med att flytta över transporter till Kriminalvården har gått långsammare än planerat men senast den 1 mars ska Polismyndigheten och Kriminalvården gemensamt redovisa till regeringen hur myndigheterna avser att fördela ansvaret och vilka ekonomiska konsekvenser det bedöms få.

Gemensam handbok

Eftersom det finns ett stort behov av samsyn gällande regelverk och tillämpning för att uppnå rättssäkerhet, effektivitet, enhetlighet och ett gott omhändertagande av den frihetsberövade är polisen också sammanhållande i arbetet med att ta fram en gemensam handbok, enhetliga blanketter, informations- och utbildningsmaterial när det gäller handräckningar/transporter av frihetsberövade.

Källa: Polisen.se