Örebro Kommun skapar två nya natur- och kulturreservat
Kommunfullmäktige i Örebro kommun har beslutat att man ska bilda två nya natur- och kulturreservat. Det är Löreskogen och Kilsbergstorpet Hyttebacken.
Kommunfullmäktige i Örebro kommun har beslutat att man ska bilda två nya natur- och kulturreservat. Det är naturreservatet Löreskogen utanför Glanshammar och kulturreservatet Kilsbergstorpet Hyttebacken skriver man i ett pressmeddelande.
— Det är jätteroligt att vi nu tagit beslut om två nya reservat i vår kommun. Våra natur- och kulturreservat är otroligt viktiga för att våra örebroare och besökare ska få ett rikt och tillgängligt friluftsliv och att vi långsiktigt arbetar för en hållbar framtid även för nästkommande generationer, säger Kemal Hoso (S), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.
Annons ▾
Detta är Löreskogen naturreservat
Löreskogens naturreservat ligger utanför Glanshammar och marken här har varit skog under lång tid. Här finns kalkbarrskog och lövskog på en berggrund av marmor. Kalken som marmorn består av, gör att skogen blir rik på olika arter av örter och svampar.
Genom att besluta om reservat för Löreskogen vill Örebro kommun bevara den biologiska mångfalden som finns i kalkbarrskogar och lövskogar. Kommunen vill också långsiktigt säkerställa att det finns grönområden tillgängligt för rekreation och friluftsliv för alla, även i de mindre tätorterna.
Detta är Hyttebacken kulturreservat
I Hyttebackens kulturreservat finns ett kilsbergstorp. Det unika torpet har skänkts till Örebro kommun av Evert Eriksson. Evert var den siste brukaren på torpet och skänkte fastigheten till Örebro kommun för att de höga natur- och kulturmiljöerna skulle kunna bevaras. De öppna markerna på gården har använts för odling och slåtter av hö till djuren sedan 1700-talet. Det har lett till att markerna har en stor artrikedom av blommande örter och ängssvampar.
— Att Hyttebacken och torpet nu blir ett kulturreservat möjliggör för oss att ta hand om värdena i området på ett bra, långsiktigt sätt. Runt torpet finns slåtterängar som har en stor biologisk mångfald. Samtidigt är det ett viktigt kulturarv. Här kan man se hur ett småskaligt självhushåll sett ut i Kilsbergen för cirka 100 år sedan. Det finns också spår från olika epoker av Kilsbergens historia, så som bergsbruket med en hyttlämning från 1600-talet. Det är verkligen en upplevelse att besöka området – som att göra en tidsresa! berättar Therese Aremyr.