Sänkt bensinskatt med 14 öre – ett svek mot väljarna

För ca en månad sen gick M Sverige ut med att de var besvikna på Regeringen och Sverigedemokraterna. Detta handlade om att partierna inte kom att sänka bensinskatten med den nivå de lovat innan valet. Nu riktar organisationen ännu mera kritik mot Regeringen.

I ett pressmeddelande som skickades ut under fredagen riktade man skarp kritik och påstår att väljarna nu känner sig svikna. Detta ska även backas upp av SCBs stora partisympatimätning som genomfördes i november.

Annons ▾

— Det kan inte påtalas nog vilket svek alla som är beroende av sin bil upplever idag. De utlovade kronorna blev några ören. Partisympatimätningen från SCB är ytterligare ett bevis på stämningen, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

Partierna gick till val på att sänka bensinskatten

I ett läge med höga priser på energimarknaden, inflation och ekonomisk oro överbudade partierna varandra med vallöften om sänkta bensin- och dieselpriser. Partiledare stod i reklaminslag inför valet direkt vid pumpen och lovade lägre priser med allt mellan 3 och 10 kronor.

Väljarna lyssnade. Vi svenskar gör 80 procent av våra resor med bil. Bilen utgör en oslagbar mobilitet för de allra flesta, särskilt där det inte finns utbyggd kollektivtrafik. Politikerna var väl medvetna om potentialen och kraften i de utspel som gjordes. Trots alla löften förblir dock bensin- och dieselpriserna höga.

Väljer att ta tillbaka indexbaserade uppräkning

Trots möjligheter att justera priset för bensin och diesel som att minska skatten och momsen, väljer den nytillträdda regeringen bort alla alternativ. EU har exempelvis givit klartecken för Sverige att tillfälligt slopa energiskatten på bensin och diesel.

Och tvärt emot de föregående två åren, då den tidigare regeringen valt att pausa den årliga indexbaserade uppräkningen, väljer man att återgå till den. En uppräkning som dessutom blir extra hög i en tid när inflationen drivit upp det allmänna prisläget. Någon reell sänkning är det därför inte tal om.

— Att vi så här kort tid efter ett riksdagsval kan se hur väljare skiftar i sympati måste vara unikt. Det visar också på hur viktig bränslefrågan och hushållsekonomin är för stora väljargrupper, säger Caroline Drabe.

— För hushållen har höstbudgeten inneburit en rejäl kalldusch, man får varken lättnader vid pumpen eller något stöd för hushållselen i år. Det är svårt att förstå hur regeringen resonerat kring de uteblivna kostnadssänkningarna på bränsle, och hur man med tiden etablerar en acceptans för att kunna säga en sak innan valet och en sak efter valet. Det riskerar att urholka förtroendet för politiker, säger Caroline Drabe.